by På bild: Mikaela Bley (Foto: Oscar Falk)
Sommarläsningen fortsätter i regnvädret och det är endast skönlitterära böcker även denna gången. Den första boken i dagens boksorl är Den andra dödssynden av Jan Guillou. Det är den nionde delen i Guillous romansvit Det stora århundradet. Släktsagan om familjen Lauritzen är framme vid 80-talet. Bok nummer två i Boksorlet är en fantastisk roman av Jojo Moyes, Bergens stjärnor. Starka kvinnoporträtt gestaltas i en känslosam berättelse. Mikaela Bleys Louise är den tredje boken som presenteras. Det är en rysare som verkligen får en att fundera över vad som är sant i det som rapporteras i media.
Den andra dödssynden av Jan Guillou
Utgiven av Piratförlaget
Den andra dödssynden är den nionde boken i Guillous romansvit Det stora århundradet. Romansviten, som börjar med boken Brobyggarna, gestaltar 1900-talet genom familjen Lauritzen. Brobyggarna, som kom ut 2011, tar sin början i 1880-talet och handlingen sträcker sig fram till 1919. Handlingen tar sitt avstamp i de tre bröderna Lauritzens öden. De nästkommande böckerna fortsätter genom 1900-talet och Den andra dödssynden tar sig an 1980-talet med dess snabba klipp i fastighetsbranschen och utbåtsjakterna i Hårsfjärden. Girighet är den andra dödssynden inom katolicismen och det fanns det gott om på 80-talet. För oss som var med på 80-talet är det som en nostalgitripp att minnas allt från Refaat El-Sayed till mordet på Olof Palme. Boken har ett behagligt flyt i språket och har läsaren läst de tidigare åtta böckerna i romansviten vill en bara fortsätta att grotta ner sig i familjens liv. En ny generation Lauritzen tar mer plats och Solveig Lauritzen, som är nyutexaminerad civilekonom, är den som förvaltar familjens fastighetsaffärer. En av huvudpersonerna, Eric Letang, är en av få som står för den socialistiska andan i den annars så högerorienterade släkten. Eric Letang och karaktären Erik Ponti känns som ett fiktivt hopkok av Jan Guillou och det känns som en extra historielektion bara det. Hela romansviten känns som en lektion i 1900-talets historia samtidigt som läsaren får en riktigt gediget, ingående och varmt berättat familjeepos.
Bergens stjärnor av Jojo Moyes
Utgiven av Printz Publishing
Jojo Moyes har skrivit flera storsäljande böcker. Livet efter dig, Sophies historia och Toner i natten är bara några exempel. I Bergens stjärnor får vi följa Alice Wright från England som gifter sig med den stilige amerikanen Bennett Van Cleve. Året är 1937. Paret flyttar till Kentucky där Alice hoppas på en tillvaro som inte är lika instängd som den i föräldrahemmet i England. Livet blir inte så händelserikt som Alice hade tänkt sig men efter att ha anslutit sig till Kentuckys ridande bibliotekarier blir hennes liv desto mer äventyrligt. De ridande bibliotekarierna var en del av Eleanor Roosevelts satsning på utbildning i alla delar av landet. Ledaren för de ridande bibliotekarierna, Margery, är en färgstark kvinna som står ut i berättelsen genom sin kamp för ett egenvärde som kvinna. Kvinnorna möter motstånd från män som inte ser kvinnors självständighet och frihet som något positivt och även bildning, i form av böcker, provocerar både män och kvinnor i byn. Boken bygger på verkliga händelser i Kentucky på 1930-talet, vilket ger ett extra djup i romanen. Berättelsen väver in en vänskap mellan kvinnor i utsatthet och förmedlar starka, målmedvetna karaktärer. Moyes skriver målande och fängslande om kvinnorna och om landskapet de rider genom. Det är en härlig läsupplevelse där det är svårt att lägga ifrån sig boken.
Louise av Mikaela Bley
Utgiven av Wahlström och Widstrand
Louise är den tredje delen i serien om kriminalreportern Ellen Tamm. Pressekreteraren till den kontroversiella justitieministern Louise Bohman hittas död. Det som först ser ut att vara ett självmord klassas snart som mord där Louise ser ut att vara inblandad. Media förmedlar en bild av Louise som en slavdrivande arbetsgivare med många osympatiska drag och detta basuneras ut på löpsedlarna. Ellen Tamm vill hitta kvinnan bakom löpsedlarna och skandalerna och jobbar med en dokumentär om Louise vid sidan av de andra reportagen på TV4. Samtidigt försöker Ellen jonglera sitt eget tilltrasslade liv där alkohol och sömnlösa nätter börjar påverka hennes arbetsliv. Svek, hemligheter och lögner nystas upp och medias roll i drev ifrågasätts tydligt i boken. Boken är svår att lägga ifrån sig eftersom en vill veta vad som verkligen döljer sig bakom historien om Louise men också hur det ska gå för Ellen i hennes kaotiska liv. Det tål att funderas över hur vi låter media bestämma vår bild av offentliga personer och hur vi okritiskt tar in löpsedlar och rubriker utan att tänka att det finns en verklig person bakom. Förutom en spännande bok har Bley också lyckats skapa en bok med en samhällskritisk touch. Det ska bli ett sant nöje att läsa fjärde delen, Flickorna utan namn.
